lördag 30 augusti 2014
Bloggjerka
Om jag vinner utlottningen är jag väldigt sugen på Bokask Krans, som är snyggt svart med en vit krans på. Bilden är lånad från Nillas handelsbods hemsida.
Nu över till helgens stora fråga:
Vad har du läst för spännande böcker i sommar?
Svaret är sjå klart ja, det har jag, men just nu måste jag erkänna att det är i singular. Jag läste "Livet efter dig" med av Jojo Moyes. Jag har tyvärr inte kommit längre än så, jag har börjat med många spännande böcker som till exempel "Borde vara död" av Pål Eggert, "Onskans arv" av Heather Graham, "Förlora för att vinna" av Eva Holmqvist och "Och hon gav sig inte" av Anna Vintersvärd. För att enkelt sammanfatta det hela så har jag varit väldigt ofokuserad den här sommaren och liksom inte kunnat få ro nog att läsa. Men nu jäklar ska alla de här böckera läsas igenom, jag plöjer just nu Borde var död, har en bokcirkelbok emellan, "Odd Thomas" av Dean Koontz. Eftersom jag pluggar till skrivpedagog är det dags att fokusera, läsa och plöja böcker, så fråga mig till jul så tror jag att jag har ett mer omfattande svar.
onsdag 27 augusti 2014
Att veta att man faktiskt vet men ändå inte veta
Att tappa en bit av hjärnan på grund av stress.
Det är som om hjärnan har stängt lite dörrar här och var. Skitjobbigt. Dörrarna är snudd på kamouflerade också. Det är som om man kan känna i strukturen att den finns där men man kan inte riktigt se den.
Det uppenbarar sig i diskussioner. Jag min man och jag har en het diskussion där han kommer med ett argument och jag vet att jag kan svara det, jag vet att jag har kunskap och information nog att ge ett dräpande svar men jag står bara och känner över den där strukturen, letar efter dörrhandtaget och ber hjärnan ställt om nyckeln. Hjärnan skakar bara bestämt på huvudet.
Jag kan stå och prata med en kompis om något, jag kan vara mitt uppe i ett samtal och mitt inne i berättelsen. Mina ögon faller på något som för en hundradels sekund får mig att vända mig om från berättelsen, kanske almanackan ligger på bordet och tanken "Ja just det, där är den som jag letade efter förut" som så lätt händer, utan att man egentligen registrerar att det händer för det är sådant som man gör. Många bollar i luften ni vet. Den hundradels sekunden, den undermedvetna handlingen stänger direkt igen dörren. Det är som om jag sneglar bort och när blicken återvänder är där en sådan där kamouflerad dörr och jag famlar längs med kanten och undrar vad fasen det var bakom. Vänder mig om för att kolla på vägen jag gått dit, för att se om jag på det sättet kan räkna ut vad som finns på andra sidan, men där har hjärna också ställt en dörr. Ofta är de helt orubbara även om jag frågar den jag pratar med vad det var jag pratar om. Jag kan tänka mig att den jag pratar med kan bli lite lätt förvirrad när jag mitt i en mening kan tystna och fråga vad tusan jag pratade om. Men det är så livet är just nu. En sak i taget är vad som gäller.
Det här med att gå in i ett rum och undra vad man skulle göra där är en sådan vardagsmat att jag nästan jublar när jag faktiskt vet vad det var jag skulle hämta. (när jag kommer till köket drar jag oftast slutsatsen att det är te jag ska ha, det är tröstande i sig, men disken kan bli liggande) Det där med att förlägga saker, om jag vet var saken finns så är jag stolt som en tupp.
Det är därför det så sällan blir några inlägg här, för när jag väl öppnat dokumentet är det inte säkert jag vet vad jag ska skriva om längre.
Jag lägger därför all fokus på mina studier och mitt skrivande, vilket hör i hop eftersom jag just nu studerar skrivande. Under det här året ska jag inte bara hitta vägen till mitt framtida yrke, jag ska även återta kontrollen över hjärnans nyckelknippa. Om du vet en bra metalldetektor till hjärnnycklar, hojta till.
tisdag 26 augusti 2014
1989
Den utspelar sig 1989, jag vet inte om den kommer landa i att vara en ungdomsroman eller en vuxenroman än. Den handlar om en trettiofemåring i en femtonårings kropp. Så fort det handlar om tonåringar vill man gärna sätta in den i facket "ungdomsroman" men om själen är trettiofem år, vilken ålder har då huvudrollsinnehavaren egentligen?
Förutom att jag försöker sätta mig in i hur det måste upplevas, ska jag även luska i hur det faktiskt var 1989. Jo, visst var jag där och levde då, men minnet är det sämsta vi har - fick jag lära mig på psykologin, så jag känner mig ganska osäker.
Jag frossar i åttiotalsmusik, googlar på åttiotalskläder och ställer kryptiska frågor till folk på Facebook.
Om du själv har någon bra koll på åttiotalet, hör gärna av dig så jag kan bolla lite.
"Sabina funderade fram och tillbaka på vad hon skulle säga. Jo, jag är egentligen Karin fast om tjugo år, jag har alltså både bytt kropp och rest bakåt i tiden, häpp, tror du mig inte, det var ju konstigt. Nej, det måste finnas något annat sätt att förklara hur hon mådde, utan att verka helt tokig."
söndag 24 augusti 2014
Sunday doctornail whoart
Deep breath
Igår var jag på bio och såg premiären av åttonde säsongen av Doctor Who. Det speciella, förutom att det är en ny säsong, är att det är en ny doktor. Matt Smith avslutade förra omgången och Peter Capaldi tog över den här omgången.
Bild lånad från Steve Hoffman |
Clara, den följeslagare som följde med över bytet, har jag aldrig tyckt speciellt mycket om. Hon känns ytlig och bara ett sött ansikte. Det är även något som kanske varit på tapeten från fler håll för hon får en chans att hålla ett rejält försvarstal i den frågan. Men trots det tycker jag att det sken igenom allt för mycket att det ändå låg till på det viset i hennes handlingar. Det var faktiskt ganska många påhopp på henne i avsnittet som säger att det finns en del negativa vibbar runt omkring hennes karaktär från många håll. Hon vinner fortfarande inte mitt hjärta och jag jag sörjer inte över att ha läst att hon kommer lämna serien i nästa säsong.
Det var utöver det många spännande och roliga kopplingar till tidigare avsnitt från tidigare säsonger. Något som jag däremot är lite förvånad över, är manusförfattarnas bristande dinosauriekunskaper. Jag menar, den där tyrannosaurus rexen ... hur mycket som får plats i dess hals och hur högt upp den når på en skala av Big Ben är något jag i alla fall kanske hakade upp mig på, en aning.
Annars kan jag säga att jag tycker att hela serien fick sig ett uppsving och jag kommer definitivt fortsätta titta.
fredag 22 augusti 2014
Framtidsplanering
"Mamma är inte hemma, hon är på jobbet"
Ett ställe jag kan spela musik i rekreationsmässigt syfte och inte för att behöva stänga ute allt oljud genom att ha hörlurar. Och ha alla de där litteraturrelaterade grejerna som böcker, bokframsidor inramade på väggarna och de signerade böckerna jag köpt av alla författare jag känner.
Och självklart en bäddsoffa så vi kan hade som det där gästrummet som vi saknar i dag.
Det är mycket drömmande den här veckan.
torsdag 21 augusti 2014
Köksbesvikelserna fortsätter
Resultatet blev ett hur läckert kök som helst. Han beskrev hur bra kvalité det var på deras kök och att de hade garanti i tjugo år men de höll utan problem i trettio. Alla kunder de haft har varit jättenöjda. Helhetslösningen, utan vitvaror eller blandare skulle kosta 171500 kronor. Jag kände att det var lite väl mycket men höll god min, det skulle ju hålla i trettio år och då blir det ju bara 5717 kronor om året, för tusan, det skulle ju bara kosta 476 kronor i månaden. Det är ju ingenting! (alltså ingen riktig avbetalning utan bara mitt huvud som försöker släta över ett högt pris) Vi tog även priset på bara de sneda överskåpen tillsammans med skåpen ovanpå dem samt de där snygga lådorna som man kan sätta fast under skåpen. De skulle kosta 74300 kronor tillsammans. Tre överskåp alltså, tre meter överskåp för 74300 kronor, det blir ungefär 24776 kronor metern. Vi suckade lite och bestämde oss för att kolla av Ikeas köksinstrument. Kanske om man köpte allt utom överskåpen från Ikea i en stil som gick att kombinera och sedan bara köpte överskåpen för att få till den där snygga känslan.
Så här blev Ikeaköket när jag var klar. Som maken sa, det där går inte att kombinera, det finns inget fyrtiotal i det där hur man än vänder och vrider. Trist. Och det var nog den stil jag kunde hitta som påminde mest om retro. Som ni ser har jag satt överskåp här, det är därför att vi märkte att hela köket, alltså precis hela köket, inklusive vitvaror, en varmluftsugn, en induktionshäll, en micro, ett kyskåp och blandare och diskho, rubbet, kostar oss 51227 kronor. Hela köket kostar alltså drygt tjugotretusen kronor mindre än bara tre överskåp hos Kvänum!
Ja visst, nu kan ni gärna få säga saker som att det är bättre kvalité, att ett Ikeakök kanske inte ens håller längre än tio år och bla bla bla men om vi köper ett nytt Ikeakök var tionde år kommer vi ändå ha 17819 kronor kvar att göra massa roliga saker för och vet ni vad, så jävla roligt är det faktiskt inte med retro.
onsdag 20 augusti 2014
Längtan landade i besvikelse
Just nu har vi matplatsen i det rum som ska bli kök, det är en del kvar som avlopp, el, kök, nytt golv och nya väggar, men vi har en tanke, nästan ett helt klart kök, i våra huvuden. Eftersom huset är från fyrtiotalet och vi har upptäckt att det är riktigt snygga träväggar bakom tapeten (hälften är neddraget) så tänkte vi att vi ska ha tema fyrtiotal i köket. Jag vill så klart ha svartvitrutigt golv och vi har funderat på hur själva köket ska se ut. När vi var nere på västkusten var det någon som sa att jag borde kika in på Himle kök, eftersom de har retrokök. Det gjorde vi och jag såg direkt mitt kök hos dem.
Bild lånad från Himle kök |
Mycket riktigt, det var bara ett litet informationsblad där de berättade hur förträffliga de var. De tar hela ansvaret och vill gärna att en snickare kommer och kontrollmäter och ser till att allt blir rätt. Ja, men det var väl bra men ...
JAG VILLE JU KNARKA KÖK! JAG VILLE JU PORRA KÖKSUCKOR!
Fan - det blir att ringa till dem i morgon och hoppas att vi kan komma till en bra lösning för jag vill ha ett kök - i går!
tisdag 19 augusti 2014
Nedräkning i timmar
Nu är det inte lång tid kvar, bara några dagar, tills dess att åttonde säsongen av nya Doctor Who börjar. Det är fortfarande lite svajigt över hur vi ska se hela serien eftersom vi inte har rätt kanaler men jag och maken har i alla fall ordnat med premiären. Inne på svenska whoians på Facebook har det diskuterats om vilka biografer som har rättigheterna att visa. Jag hittade Roxy här i Örebro på listan så jag slängde iväg ett mail i helgen för att fråga. Jag fick svar i går, de har pratat om det och beslutade på morgonen att de ska visa premiären. Hur kul som helst.
Det blir extramaterial, exklusivt för biovisning, så hela visningen kommer bli 80 minuter och börjar 20:50 på lördags kväll.
För min del tror jag det här kan bli det nerdigaste hittills och jag kommer sno med mig sonens sonic screwdriver, så är det bara! Och det kan bli fluga på maken, för vi har ju inte Capaldis gimmicks hemma.
Bilder lånade från readbykevin.com |
måndag 18 augusti 2014
Nytt skrivprojekt
Här ska krossas själar och hjärtan.
lördag 16 augusti 2014
Spamkommentarer gräver fram roliga minnen
fredag 15 augusti 2014
Följetongen och semesterns avslut
Nu har vi inte varit hemma på snart två veckor. Dagen kommer framförallt att tillbringas i en bil, susandes genom de södra delarna av vårt rike. Vi tar slut på semesterresandet en dag tidigare. Jag har inte den ork jag brukar ha utan känner att jag klappar ihop både fysiskt och psykiskt. Min ischias har plågat mig de senaste dagarna och inte bara i ryggen utan längs med hela benet. Som en gummisnodd av smärta som spänns och drar längs med benet och genom höften. Knät känns som om det sitter löst, det värker när jag går och jag kan inte sova på nätterna. Det är inte så konstigt eftersom jag varit social, anpassat mig, fått intryck och varit presentabel i två veckor. Det har jag knappt orkat i två dagar i sträck under hela sommaren, jag har helt stängt ute det där känslospröt men det har letat sig in i det fysiska. Det har varit fantastiskt men det kommer vara underbart att få sova i sin egen säng i natt.
torsdag 14 augusti 2014
Det här med följetongen
Stevns Klint
onsdag 13 augusti 2014
Varför jag inte skriver för hand
tisdag 12 augusti 2014
Tillbaka till verkligheten
Jag har precis kommit till Danmark för de sista semesterdagarna med familjen, efter två dagars introduktion till den kurs som jag kommer ägna all min tid till under kommande studieår. Ett år på skrivpedagogslinjen på Skurups folkhögskola. Det var inspirerande, roliga, utmattande och fantastisk igångsättande två dagar. Jag vill sätta mig och börja skriva direkt och jag har skrivit dessa två dagar. Efter en tid när jag haft svårt att alls skriva var flödesskrivarövningarna rent förlösande och det som som kom ut är klart användbart i senare projekt. Det enda negativa var att jag inte kände mig bekväm i rummet jag skulle övernatta i och har därför inte sovit på två nätter. Slumrat, ja men bara i högst fyra timmar per natt och inte ens sammanhängande. Jag vet vem som kommer somna på rekordtid ikväll med tusen funderingar virvlande i skallen
onsdag 6 augusti 2014
Semester
fredag 1 augusti 2014
Tjugoåttonde delen och könsord
Det här med sexscener kan vara komplicerade. I går diskuterade vi just en sexscen. Vi hade många diskussioner om roller och vem som är drivande. Att även om kvinnan är den drivande så äger ändå ofta mannen sexualiteten hos dem båda i ord och handling. Utöver det pratade vi om benämningen på könen under en sexakt. Mannen har en stake och en erektion medan kvinnan har ett sköte och ... ja, vad har hon mer? Om hon har en fi**a så kan jag rygga lite för det hör inte hemma i en sexscen, det blir med en gång porrigt, men köttgrotta och köttblomma eller rosenbädd, eller vad man nu kan ha, känns inte heller helt okej. Därför började jag googla och köra synonym på de vanligaste namnen på kvinnligt könsorgan och hittade det fantastiska ordet "kved".
Kved, känn på det ordet. Det är inte mjukt och passivt. Det är rejält, håller för stormar och tar för sig i livet.
Det är kved i henne vill jag lova, känns bättre än, det är fi**a i henne vill jag lova. För nog heter det att det är stake i honom och inte k*k i honom, eller?
Kved, ett kvidande kved, ett fuktigt, hungrigt kved, det är mitt nya ord.
Jag vill ge det liv!
Ett liv fullt av under.
Ett underliv.
Pernys drömkarl
Vad dricker Perny
"Te -fastän förlöjligat av okänsliga personer och råa sällar - kommer alltid att förbli de intellektuellas favoritdryck."
Thomas de Quincey (1795-1859)
"Vad som än händer dricker jag mitt te.
"Gustaf VI Adolf
"Drycken är som den skönaste dagg från himmelriket."
Lu Yu (800-talet)
"När man har te finner man sig tillrätta till och med under en gran."
Ryskt ordspråk
"Vägen till himlen går förbi en tekanna."
Ryskt ordspråk
"Gud vare tack för te! Vad skulle världen ta sig till utan te? Hur skulle den kunna existera? Jag är glad att jag inte föddes före teet."
Sydney Smit
Etiketter
Blog Archive
-
▼
2014
(197)
-
▼
augusti
(19)
- Bloggjerka
- Att veta att man faktiskt vet men ändå inte veta
- 1989
- Sunday doctornail whoart
- Deep breath
- Framtidsplanering
- Köksbesvikelserna fortsätter
- Längtan landade i besvikelse
- Nedräkning i timmar
- Nytt skrivprojekt
- Spamkommentarer gräver fram roliga minnen
- Följetongen och semesterns avslut
- Det här med följetongen
- Stevns Klint
- Jag var på Frilandsmuseet idag
- Varför jag inte skriver för hand
- Tillbaka till verkligheten
- Semester
- Tjugoåttonde delen och könsord
-
▼
augusti
(19)