Nu är det på väg

Två priser har redan anlänt till vinnarna och två ligger i postens händer. Den sista lämnas personligen på fredag.

Det här med försäljning av böcker

Jag lyssnade på en helt fantastisk föreläsning av Kristina Svensson förra året när hon föreläste om marknadsföring på Andra världar. Hon nämnde hur viktigt det är att alltid vara beredd, att alltid ha med sig en eller två böcker och möjlighet att ta betalt på studs. Man vet aldrig när det kommer på tal och om folk visar intresse bör man erbjuda direkt, annars finns det risk att de glömmer bort. Hon brukade använda sig av fakturering men jag tycker det är ännu smidigare att ta kortbetalning. Jag märkte framförallt på Andra världar i helgen att det var riktigt fiffigt. Många hade begränsat med pengar och stod och vägde olika böcker mot varandra men när jag sa att jag tog kort hamnade jag i en egen gräddfil för det påverkade inte de andra böckernas vara eller inte vara. Vissa handlade bara för att de tyckte det var roligt att kunna köpa med kort.

 Jag har i dagsläget packat min väska och som jag slänger över axeln så fort jag lämnar byggnaden. Den är preparerad med:

två till tre böcker

En handfull visitkort med adress till
Alvhildas bloggsida

En iZettle för snabb och smidig kortbetalning

Jag kan säga att iZettlen är riktigt bra. Det går snabbt smidigt och även om de drar en viss procent på varje köp är jag säker på att jag redan tjänat flera försäljningar på den lilla apparaten. Hela upplägget i sig har varit jättebra och jag har märkt att det fungerar. Visst har jag många gånger redan vetat att det funnits en viss chans att jag skulle träffa på någon som vill ha just på den vandring jag gjort, men att jag har haft med väskan har gjort att försäljningen varit enkel att genomföra.

Hur gör du för att marknadsföra dig och få dina böcker sålda? Har du något smart tips du kan dela med dig av? Alla sätt är bra utom de dåliga, som jag och många med mig brukar säga.

Jag kan säga att jag till och med motsålt böcker till dörrförsäljare. Kan de med så kan jag.

Hemma i vår värld igen

 Nu är jag hemma igen efter en fantastisk helg i andra, underbara, världar. Det var första gången jag tog med mig Alvhilda ut på turné och jag känner mig nöjd. 20 böcker har fått hitta nya hem och det var roligt att möta människor och berätta om henne.

Gårdagen avslutade jag med en liten minirelease där jag bjöd på lite att dricka samt tilltugg. Jag presenterade sedan boken och läste högt en liten bit ur den. Folk fick ställa lite frågor och sedan var det mest mingel och skratt. När vi packat ihop blev det en sen middag. De flesta ramlade bort så det blev jag Nathalie, Rebecca och Aengeln. Aengeln smet dock tidigt.

Det var mycket mysigt backstagehäng med mig, Nathalie, Eva och Malin. Vi var ett mammagäng som lekte stafett med Nathalies lille gosiga kille som fick följa med mamma på mässa. Han var en av de gladaste jag träffat, vilket var tur eftersom vi även delade hotellrum. Han lät mig sova och vaknade med ett leende varje morgon. Här kan ni även se Eva med sin fina vinst i örat, hon var ju en av de som vann örhängen i Alvhildatävlingen jag utlyste i Alvhildabloggen för några veckor sedan.

 Söndagen drog däremot problem med sig till oss tenördar. Jag och Nathalie dricker inte gärna påste om vi slipper och för att undvika styggelsen släpar vi med oss vårt kära löste. Lördagen funkade trots att vi glömt få med oss någon fungerande termos eftersom caféet i samma byggnad gärna lät oss ta lite hett vatten till vårt bord. Det caféet var dock stängt på söndagen och vi fick istället vandra iväg ända till stationsbyggnaden för att få tag på något hett att doppa tebladen i. När jag väl var där gick jag in på pressbyrån och frågade om jag kunde få två muggar hett vatten utan tepåse. Det kunde jag men när jag frågade vad de ville ha för det, jag menar, jag är villig att betala för muggen, så säger hon trettio kronor. Trettio kronor för hett vatten. Inte en chans. Jag gick därför över till Expressohouse och frågade vad dom tog för två muggar hett vatten. Hon bara tittade lite frågande på mig och sa sedan lite förvånat "Det kan ni så klart få gratis". Jag erbjöd att betala för muggarna men hon bara skakade på huvudet och sa glatt att det bara skulle bli krångligare, det fanns ju ingen knapp för det.

Det är vad jag kallar skillnad mellan service och ... jag vet inte ens vad jag kan kalla det för. Att ta trettio kronor för vatten är hutlöst och trettio kronor för hett vatten och en billig påse kasst smulte är pinsamt. Nej, Espressohouse, det är stället att gå.












Två fantastiskt fint klädda barn kunde man också skåda på mässan. Det första barnet kom inskridande med sitt otroligt röda hår, sin steampunkkappa och goggles. Jag var tvungen att gå fram och berömma henne för de vackra kläderna och be om att få ta ett foto. Det andra barnet var mitt eget som kom i slutet av söndagen med en stor klisterlapp med Alvhilda på som hon tryckte på magen och gick omkring och skyltade med i hela Jönköping. Hon gjorde mig även stolt genom att peka ut doktorerna med nummer, gav namn på tardisen, läste dont blink och wibly wobly timey wimey stuff med en axelryckning. Im so proude of my whoien.

Självklart hade jag målat naglarna i Alvhildaanda den här helgen. Men, även om det är en nailart så stämmer den inte med den utlysta utmaningen för helgen, så den får stå för sig själv. en grön bakgrund med ett silver- och ett guldträd med glitter runt omkring sig.

Förutom att jag fick höra positiva saker om det jag högläste ur Alvhilda fick jag även positiv feedback på mitt bidrag i Steampunkantologin I varje ångetag - Bångstyrig.

Jag växte under helgen och känner en starkare och starkare känsla angående det livsval jag just håller på att ta. Nu håller vi bara tummarna för att det går den väg jag önskar.

Nu är vi framme

Bordet är uppställt, böckerna framme och smyckena syns. En bok såld, fler ska det bli.

Det är spännande

uppdateringar kommer eftersom.

Här är lite småplock av mig och mitt bord, min granne Nathslies, Jakkin och Angeln samt Karin och vår arrangör Anna.

Snart i Andra världar

Förra året tog jag tåget till andra världar.  Det var inga problem alls. I år var det tuffare vilket jag insåg redan vid packningen igår kväll. Det gick upp för mig att det är stor skillnad på digitala noveller och analoga böcker

Jag har en lägerryggsäck med kläder och två väskor med hjul och draghandtag fyllda med böcker. På grund av packningsproblem har jag skippat lunchen och har kört i 180 hela dagen. Tåget var dessutom fyllt med banvagnar och väskor så jag fick knappt plats. Tur att det finns snälla människor som hjälpt förbi.

Snart kan jag varva ner stressen och varva upp skratten. Ska bli underbart att umgås med fantadynördarna igen. Andra världar är de bästa av världar.  

Kom du också. Kanske är det helt rätt för dig med. Jönköping hela helgen läs mer på andravarldar.se

Alvhildas ankomst

I går kom Alvhilda.

Det började med att jag fick mail från förlaget att de fått böckerna på tisdagen. Jag fick ett söknummer som inte fungerade och på onsdagsmorgonen ringde jag för att höra när böckerna räknades anlända. De berättade att de hade böckerna här i den lilla staden jag bor i och den beräknades köras ut till mitt hus någon gång mellan 07:00 och 17:00. Jag förklarade då att jag inte är hemma den tiden, alls, eftersom jag har ett jobb, men en vän till mig kunde kanske möta upp om jag fick veta en liiiite mer exakt tid än så.
"Nej, jag kan inte ge mer information än så." Fick jag som svar, rätt så kort och snorkigt också. Jag suckade lite och sa att om jag lämnade numret till min vän kanske de kunde ringa upp henne innan de kom så hon kunde hoja över och ta emot.
"Nej, det kostar extra och den beställningen är inte gjord"
Jag suckade igen och sa att då var det inte någon idé att dom överhuvudtaget åkte till mitt hus eftersom det ändå inte var någon hemma. Hon skulle kontakta åkarna om detta.

Telefonen ringer snart (Jag jobbade även mitt i detta så det var inte som om jag hade all tid i världen att prata med dem heller) och en kvinnoröst förklarade för mig att mina lådor redan var packade och på väg ut. Det gick alltså inte att låta dem stå kvar i lagret.

Jag hade inte möjlighet att åka idag, jag var tvungen att åka igår eftersom jag inte har någon möjlighet att åka tidigare från jobbet idag, jämfört med igår och suckade därför en aning och förklarade att om jag bara kan lämna numret till min vän, så skulle ju hon kunna möta upp, bara hon får en heads up på att bilen är på väg. Personen i andra änden skiner upp och säger att det var ju en bra idé, och ville ta emot numret. Eftersom jag alldeles nytt fått veta att det var en omöjlighet var jag inte förberedd på att lämna ut numret och fick därför ringa upp igen efter att ha tagit fram det. När jag ringde upp igen kopplade de mig direkt till lagret där de sa kort
"Nej, det kostar extra och den beställningen är inte gjord"

Nähäää, men, jaaag är ju inte heeeemmaaaaa!" sa jag så tyyyydligt som möjligt varpå jag fick svaret
"Ja, men då får du väl hämta det i eftermiddag efter jobbet då."
Jaha, så då funkade det helt plötsligt ändå, trots att det var packat.

Vid det här laget kände jag mest för att apatiskt dunka huvudet i skrivbordet, men tänkte att det kunde lämna mär
ken så jag lät bli.

Jag flexade ut tidigare och åkte iväg för att hämta skönheten. Jag kände mig inte helt trygg, inte förrän jag höll henne i min hand. När jag kom dit och förklarade mitt ärende satt en man i bakgrunden och visste vem jag var, jag kanske har varit ett samtalsämne, vem vet.

Det gick fort och jag och DHL är vänner igen, även om vi fick en ganska knackig början av vår relation. Nu har jag åtta små lådor med vackert innehåll i vardagsrummet och är på väg att packa om några av dem i min väska inför Andra världar. Kom gärna och hälsa på, kanske lyft ett glas och skåla med mig, kläm och känn på henne och lär känna henne.

Alvhildas smygrelease

Buffy

Bild lånad från Fontmeme

Att utelämna Buffy i en serie av starka tjejkaraktärer skulle vara att synda. Jag måste erkänna att jag själv inte sett så mycket av serien men jag är inte blind och döv. Hon är en självklarhet.

En ung tjej, inte popis, inte den snyggaste i skolan eller den smartaste, är en vampyrjägare. Hon är född till det och det är alltså inget man bara kan träna till, även om det krävs en del träning av vad jag förstått. I slagsmål använder hon sig av karateliknande teknik med sparkar och hårda slag för att besegra bestar dubbelt så stora som hon själv. Till hands har hon en tränare och några vänner.

Hennes storhet märktes om inte minst när Twilight kom då många tröjor och skämt handlade om hur Buffy skulle ta kol på Edward i ett enda slag.

Bild lånad från Buffy Wikia

Idén om Buffy kom för första gången i ett manus för en film 1992 - Buffy the Vampire Slayer - där Kristy Swanson hade huvudrollen. Den lanserades som en Pop culture komedi om vad folk tycker om vampyrer. Whedon, som hade skrivit serien, motsatte sig detta och uttryckte att han hade tagit fram en skräckfilm om en stärkt ung kvinna och de gjorde den till en komedi, och att det var hemskt.  Inom teveindustrin hyllades manuset även filmen som gjordes var inte en stor hit. Flera år senare kom Gail Berman, som då ägde det lilla bolaget Sandollar, till Whedon med förslaget om teveserien. Metaforen för serien blev att de övernaturliga står för motgångarna som tonåringar går igenom i sin strävan till vuxenlivet. Första avsnittet sändes 970310.

Just Buffy är en förebild för många unga tjejer eftersom den visar att även de kan vara starka, tuffa och att livet inte bara går ut på att vara den romantiserade bilden av tjejer som visas upp i mycket annan media.

IMDb   Svenska Wikipedia  Engelska Wikipedia 

Påskpyssel i Alvhildas tecken

Fyra lediga dagar utan planering. Det använde jag till smyckespyssling inför andra världar. Här är fyra av de örhängen jag knåpat ihop. De kommer kosta 20 kronor paret. Jag försökte få ihop några halsband också men livet ville annorlunda.

Påsktårta

I vårt hus är det tradition med påsktårta. Det är en enkel mandelbaserad kakbotten, täckt med fina persikohalvor, som på bilden nedan. Men det är inte det som är det speciella med den.

Det speciella är såsen som är baserad på Sherry. Det är grejer det. Min far lärde mig hur man åt kakan på bästa sätt: lägg en liten bit av kakan på tallriken och göm den sedan under ett tjockt täcke av sås. Min far har nästan aldrig fel.

Receptet:

Mal 200 gram sötmandel och blanda med 2½ dl florsocker. Vispa upp 4-5 äggvitor till ett hårt skum och vänd försiktigt ner mandeln i äggen. Häll sedan upp smeten i en smörad och bröad form. Stoppa in allt i en ugn, uppvärmd till 175 grader Celsius och låt den stå där i ungefär fyrtio minuter.

Under tiden den står där kan du göra den goda såsen. Rör tre äggulor och 1 dl strösocker i en kastrull över svag värme tills det tjocknar (det får absolut inte koka). Låt det kallna. Tillsätt 1 dl Sherry. Vispa upp 5 dl grädde och blanda med äggröran. 

Servera med persikohalvor.

Söndagslacket

Idag är det sunday nailart. Det går ut på att Lela i bloggen LeLack lägger upp ett tema i sin blogg och sedan målar man naglarna efter det temat. Den här veckan var det fritt val, jag tänkte då att påsk var en bra grej med tanke på högtiden i fråga. Första tanken var att ha flera olikfärgade fjädrar men färgen jag tryckte med var för transparenta. Därför fick jag välja att göra en fjäder istället fast i två olika färger. Inte helt nöjd men påskigt i alla fall.

 

 Jag valde att grunda med en riktigt härlig gul färg, Isa Doras Brisk Yellow och tryckte med IsaDoras Vivid Pink och Depend 052.

 

 Det blev så här. Inte lika spännande som förra årets vårbild, men när man tar sig tid man inte har, då får man vara nöjd med det lilla.

Life of Brian (Ett herrans liv)

Idag är det påskafton. Påskafton är den dag som kristna väntar på att Jesus ska uppstå, han dog nämligen på korset igår och kommer spritta till liv i morgon (värdens första zombie). Därför bjöd vi in några kompisar att lida med oss under fredagskvällen genom att äta tills vi mådde illa, sedan led vi. Jag funderade på om vi skulle binda törnekronor åt varandra också, så som man gör på midsommarafton, men vi var för dästa.
För de som inte är kristna kan man fira våren. Enligt nordisk tradition firade man våren med att elda och äta ägg, någon som känner igen?

Jag själv är inte jättekristen och firar väl mest för att jag tycker att det är trevligt. Att äta ägg, godis och mysa med familj och vänner tycker jag är lagom, gå i kyrkan händer inte. Jag har inte sett The passion of Christ som skulle varit en passande film att presentera en dag som denna, men däremot har jag sett Monty Pythons variation - Life of Brian. Den är lite mer i min smak och därför tycker jag den är passande att presentera en dag som denna.

Bild lånad från the file room

Kortfattat:
En satirisk film av den bibliska berättelsen om Jesus men som fokuserar på Brian, en jude i den romarockuperade delen av Judeen. Efter att ha gått med i en politisk grupp som är emot romarna blir han misstagen för profeten och blir ovilligt förväxlad med Messias.

De som sett Monty Python tidigare vet ungefär vad de har att vänta och dessutom, gillar man Monty Python har man troligen redan sett den här kultrullen. Filmen driver med konflikter mellan olika religiösa grupper och det finns många paralleller till olika aktuella händelser som till exempel splittringen mellan olika befrielsegrupper samt olika vänstergrupper i västvärlden. Jesus själv förekommer vid några enstaka tillfällen. Först när de vise männen tar fel stall och sedan går rätt samt vid ett tillfälle då Brian sitter och talar med sina kumpaner på en kulle och man kan se Jesus i bakgrunden som talar till folket vid sin bergspredikan. Utöver det nämns han vid flera tillfällen talas det om honom då hans framfart märks av. Han gör bland annat en spetälsk arbetslös genom att bota honom. Den mest kända scenen från filmen är den vid korsfästelsen då alla brister ut i sång och sjunger "Alway look at the bright side of life"

Kul fakta:
Filmen hade Sverigepremiär 25 augusti 1980 men var förbjuden i Norge i ett år på grund av hädelse. Den visades där ett år senare men på grund av förbudet användes slagorden "Filmen som är så rolig att den är förbjuden i Norge". I Italien och Irland tog det flera år innan den fick visas. 

Information hämtad från IMDb svenska Wikipedia
Vill du läsa mer kan du hitta mer information bland annat på engelska Wikipedia

Skruvade teveserier

I Annikas blogg kan man varje vecka vara med i Bloggjerkan, vilket är en litterär bokfrågehopping kan man säga. Hon ställer en fråga, man svarar och surfar sedan runt hos alla anda som svarat och diskuterar frågorna med varandra, Mycket roligt, var med vet jag!

Veckans fråga avhandlar inte så mycket litteratur som teveserier.


Vilken är den mest skruvade tv-serie/film du har sett i din favoritgenre?

Det här är nästan en lite konstig fråga för mig att besvara eftersom min genre är just skruvat. Om det är skruvat så gillar jag det kan man säga och då är det ganska svårt att bestämma vilken som är mest skruvad. Jag måste nog ändå välja Lost eftersom den skruvade till sig så kraftigt att till och med jag blev lite snurrig och faktiskt tröttnade på serien. Även om jag gillar skruvat så måste det finnas en röd tråd som följer med hela skruven, och det kändes som om de gick lite overboard i den serien.

Skruvade serier som jag däremot gillar är ju Twin peaks, ja, den var också fantastiskt skruvad men det fanns ändå en röd tråd, om ändå så tunn ibland. Om vi ska gå vidare till filmer, där jag verkligen älskar de där med riktig tvist, gärna samhällskritiska sådana också. Då gillar jag Moon, Retroactiv, Memento, De tolv apornas armé och Matrix. Ja, det finns många många fler men jag får ta ett axplock annars får det bli en serie av det också ...

vänta lite nu ...

Nu vet jag vad jag ska göra på lördagarna hädanefter.

Blandade känslor

Min son är jätteduktig på att rita. Han gör fantastiska bilder, mycket stiliserade sådana, svartvitt och gärna makabra, i alla fall för en tolvåring.Inte nog med det, han hittar även på historier till dem.

Häromkvällen skulle ett par kompisar till barnen sova över hos oss och han visade en bild av sin skapelse "Black eyed Jack". Dessutom berättar han en liten söt historia till. Jag hörde inte historien då bara vissa väl valda delar efteråt. Vad jag har förstått så gömmer sig Jack under sängen och dödar sedan föräldrarna, flår dem och jagar sedan barnen. Vad jag förstår var den lite mer detaljerat berättad av min son.

Det resulterade i att ett av barnen som skulle sova här inte gjorde det alls och det andra barnet åkte hem vid ett på natten, körd av min man. Jag försökte sova genom detta eftersom jag skulle jobba dagen efter. Inte nog med det, natten efter kom dottern in igen och ville sova hos oss. Jag straffade sonen med att jaga upp honom vid sex i morse trots att han hade lov. Får inte jag sova på kvällen ska inte han få sova på morgonen!

Nu till mina blandade känslor. Å ena sidan är jag lite irriterad på sonen och kanske en aning förfärad över att han har den dåliga smaken att skrämma upp de yngre barnen på det sätt som han gjort. Samtidigt är jag lite stolt över att han går samma väg som sin mor och blir en skräckfantast. Det är inte vem som helst som kan måla och berätta historier som sätter sprätt på andra till den milda grad som han lyckats med. Jag själv minns fortfarande när jag satt i mörkret på scoutläger och gjorde high five med kompisar som hjälpt mig få hela patrullen att skaka och skrika inför sänggång ute i skogen. Eller hur jag var med och planerade spökpromenader som fick de yngre barnen att skrikande ta sig tillbaka till sina tält. Eller hur jag drog anekdoter från Hajen när vi tog kvällsdopp nere i havet och gärna pratade om alla de skräckfilmer som vi sett (jag såg de flesta) när tillfället var det rätta.

Alltså är frågan, vem är jag att döma?
Och vet ni vad, jag blev (nästan) normal och de barn jag skrämde upp har det också blivit folk av.

Hermione Granger

Förra veckan hade jag ett inlägg om starka kvinnliga roller i spel, filmer och böcker där jag bad män att komma med förslag på sina förebilder. Det var en ganska tunn uppslutning från männens sida men jag fick en spännande fråga: "Vilka är alla de kvinnliga personer, kan du berätta vad de heter?"

 Det gjorde jag som svar på kommentaren men så tänkte jag ett steg längre. Jag planerar att vika av onsdagar åt starka kvinnliga karaktärer och presenterar en varje vecka. Först ut blir den första i den kollage jag skapat till inlägget, nämligen:

Hermione Granger

Hermione är en av huvudrollerna i bokserien Harry Potter. Hon är en självständig, smart och stark tjej som redan från början är noga med att visa att hon är bestämd och har en egen vilja. Hon är den som oftast räddar Harry ur knipan genom sin kunskap, list och sin stora portion mod. I början är inte Harry och Ron så goda vänner med Hermione utan uppfattar henne som besservissrig. Detta eftersom hon är så vetgirig och gärna berättar för andra om det hon kan.

När Hermione är ledsen över att Ron och Harry varit elaka och därför hamnar ensam mot ett troll blir hon och killarna vänner. De räddar henne ur knipan och hon tar sedan på sig skulden för händelsen vilket gör att killarna får visa att de duger och hon visar att hon inte är en skvallerbytta. Det är i stort sett enda tillfället hon behöver bli räddad. Under resten av serien är det hon som har svaren på problemen och hon viker aldrig av på grund av rädsla eller svaghet.

Hon låter inte heller någon ta hennes plats på grund av att hon är en tjej, istället står hon upp för sig själv och säger ifrån. Hermione sitter inte och väntar på att någon annan ska säga vad de tycker eller vad som ska göras, hon tar tag i sakerna som behöver göras.

Jag tycker att Hermione är en stark kvinnlig karaktär och en bra förebild för unga tjejer eftersom hon visar andra tjejer att man kan vara ett smarthuvud, ta plats och våga göra farliga saker trots att man inte är en grabb. Det är synd att hon spelar andrafiol i Harry Potter och det finns många som tycker att det var fegt av J.K. Rowling när hon inte gick hela vägen och gjorde huvudkaraktären till en tjej. Samtidigt kan jag se varför. J.K.Rowling valde till och med att ha ett könsneutralt namn för att inte bli bortsållad inför inköpen av böckerna. Det är allmänt känt att böcker med en manlig huvudroll läses av både pojkar och flickor medan de med kvinnlig huvudroll ofta sållas bort av pojkarna. Därför ser jag att genom att sätta Hermione som en bifigur ger henne mer styrka. Nu har hon fått komma fram och bli en förebild för många unga flickor i hela världen eftersom hennes roll ändå är så pass stor och tar plats.

Bilder lånade från Fanpop, Wikipedia, Netbrawl och The Telegraph

Det där med att bli bedömd

Igår hörde min förläggare av sig till mig. Hon berättade att BTJ (Biblitekstjänst) kommit ut med sitt utlåtande om Alvhilda - Uppvaknandet. Jag fick i uppdrag att höra av mig till mitt lokala bibliotek och be att få utlåtandet mailat till mig. Sagt och gjort, jag började jaga bibliotekspersonal som kunde hjälpa mig med detta. Efter att ha varit i kö, blivit bortkopplad två gånger och gett upp för lunch fick jag till slut tag på en person som arbetar med inköp. Hon skulle kolla upp utlåtandet och maila mig. 

Jag fortsatte med mitt arbete medan det där självkritiska fröet grodde någonstans i bakhuvudet. Efter några timmar hade väntan blivit olidlig och jag kollade min mail varje gång jag fick tillfälle. När kvällen kom hade jag inte fått något. Från att inte alls haft någon aning om utlåtandet kretsade hela min framtida överlevnad på vad någon okänd person tycker om Alvhilda. Jag satt mest och slösurfade under kvällen, ströpratade med folk och var okoncentrerad på uppföljaren som jag egentligen skulle sitta och jobba med. 

Den uppsnurrade nervositeten över att bli bedömd hade eldat på mitt undermedvetna till höjder av absurditet. Jag vaknade upp ur mardrömmar där jag fått de mest fantasifulla sågningarna med personliga påhopp utan dess like:

"Nu har Sveriges sämsta författare korats"
"Ännu en bok i banalitetens tecken som man som författare bör skämmas över att ha tänkt ut"
"Om jag vore skapare av denna bok skulle jag inte vilja visa mig offentligt"

Varje punchline i min hjärnas uppdiktade utlåtande fick mig att vakna upp och stirra ut i natten för att komma på att jag bara sov och jag hade utlåtande framför mig. 

Förmiddagen förflöt och jag skrattade gott åt mina drömmars vånda tillsammans med kollegor. Även om det var väldigt ångestframkallande just vid tillfället var det ändå väldigt roande att veta att min hjärna är tillräckligt störd för att kunna odla en inre skräck som passar för alla tillfällen.

Idag, efter att jag kommit hem från jobbet, kom utlåtandet. Det började med:
Såhär lyder lektörsomdömet på "Uppvaknandet". Den kommer att stå på Hc-hyllan.
Det tycker jag var en fantastisk inledning av ett mail från mitt lokala bibliotek för det innebär ju att de inte blivit avskräckt av det de läst utan kan tänka sig att köpa in den till trots.

Utlåtandet är skrivet av Karin Alvehus

Utlåtandet började med en inledning där de beskrev min bakgrund, att jag gett ut tre e-noveller tidigare. De fortsatte med att ge en kort sammanfattning av boken som är så pass utlämnande att jag inte vill återberätta den här för då vet ni mer än ni bör inför läsandet av boken.
Några positiva ord om boken:
Författaren utnyttjar mytologins erotiska inslag till fullo. Hon använder sig dessutom av de naturmytologiska karaktärernas dubbelnatur, dels goda och beskyddande, dels onda och förgörande, för att skapa moraliska dilemman. 
Bra att det framgick tänker jag då.
Det negativa:
Berättelsen är något omständlig och bitvis onödigt ordrik. Handlingen, och Allies transformation, är dessutom relativt förutsägbar.
Ordrik, ja, jo, jag vet. Det är kritik jag redan kämpat med så jag får jobba lite mer med det till uppföljarna. Men ni ska bara veta hur många ord som jag faktiskt tagit bort. Jag blev lite besviken över att de tyckt att den var förutsägbar men så har jag ju hela trilogin i huvudet och inte bara ettan. En av mina testläsare höll inte med om det förutsägbara utan tycker att det är -relativt- eftersom det beror på hur mycket man kan om just svensk mytologi. Hon själv kan mytologin men tyckte ändå inte att det var helt förutsägbart.

Det var ett ganska intetsägande utlåtande och efter att ha varvat upp mig så fruktansvärt föll det ganska platt. Jag tycker det är skönt att jag inte blev ombedd att aldrig mer lyfta pennan och även om jag inte hade förväntat mig hyllningar hade jag kanske hoppats på något mer men vad vet jag inte.

Maken tyckte de hade glömt bort det där med "En modern klassiker"

Hittar tid som inte finns

Jag sitter nedböjd över datorn både på jobb och på fritid så jag hinner aldrig med mig själv.Långsamt förfaller jag. Naglarna som alltid var matchade tidigar är oftast flagnande och tråkiga idag. Smink händer bara vid extraordinära tillfällen. Men jag ska försöka förbättra mig. 

Idag matchar jag naglarna med kläderna, vad sägs om IsaDora Marzipan och Vivid Pink. 

Ocg hädanefter blir det till att aktivera sig i sunday nailart igen.  

Skriver

Idag har jag skrivit en del men allt för lite på andra boken av Alvhilda.

Jag har skrivit om en novell till manus för radioteater. Det krävs en del för jag vill ju inte att det ska vara en berättarröst som kör hela, då blir det bara högläsning av allt. Istället har jag fått göra om allt till repliker så att känslor och saker som händer beskrivs av karaktärerna själva.

Jag har dessutom suttit och plitat på mitt personliga brev vilket inte är helt klart än. Jag har också valt ut en novell att använda som ansökning till en kreativt skrivande-kurs som jag även redigerat lite inför inskick.

Så fort alla de där sakerna är ur världen kan jag använda hela påskveckan åt Steven så att han kan skickas till tidningen för granskning veckan efter. Ja, efter heltidsjobbet då alltså. Men eftersom min make är hemma kommer ju jag hem till lagad middag, dukat bord, tindrande barn och allt hushållsstress utom räckhåll. Det är i alla fall mitt önsketänkande mitt i författarstressen.

Hansel and Gretel

Sent inlägg, men hoppas jag hinner innan det slår om för midnatt.

Jag såg en av alla de där filmerna jag velat se när de gick på bio i höstas. Jag hann nämligen inte gå på en enda film på bio i höstas, lite ledsen över det kan jag erkänna. Vad är nu detta för film då?

Hans och Greta, den lite småläskiga men ändå sockersöta historien om de två skogsutlurade barnen som blir tillfångatagna av en häxa som de eldar upp, men här i en lätt mer vuxen version. Hans och Greta möter Matrix och Braindead nära på. Här är trailer för filmen:

Hansel & Gretel are bounty hunters who track and kill witches all over the world. As the fabled Blood Moon approaches, the siblings encounter a new form of evil that might hold a secret to their past. - IMDb

 Den börjar med sagan i en rätt så småmsutsig vesion. Den avancerar sedan till en lätt rå version där kommentarer och attityder är lika bad ass som en Rambofilm. Det är form av steampunk över det men istället för artonhundratal snackar vi sextonhundra, kanske sjuttonhundra men de har kulsprutor, chockpistoler, diabetesinjektionssprutor och defibrillatorer. Det är dödande på avancerad nivå där huvuden stampas sönder som vindruvor, folk far igenom ståltrådsfällor så de möter döden som den första stackaren i öppningsscenen av The cube.

Vad tyckte jag?

Det är inte en av de filmer som jag sätter högst upp på listan över klassiker eller filmer jag kommer skaka folk frenetiskt för att få dem att se den. Det är ändå ingen film jag önskar jag aldrig slängt bort min tid på, kanske om jag sett den på bio men i vardagsrummet var den helt klart sevärd. Sonen far imponerad och kom med coola små grymtande och hurranden vid de rätta ställena, men så är han ju en liten tonåring också.

Den får stå kvar i filmhyllan.

Inplanerat inför våren och sommaren

 Jag är inbokad med bokbord på Andra världar nu i slutet av april. Inte nog med det. Eftersom min bok kommer ut i slutet av april, strax före påsk (alltså nästa vecka) men jag hinner inte ha någon släppfäst precis då. Därför kommer den bli först efter Andra världar. För att jag är så otålig som jag är kan jag inte låta bli att hålla en liten smygrelease redan på Andra världar. Därför kan man hälsa på vid mitt bord på lördagen, klockan 15:4-16:15 för lite snacks och höja en skål innan man köper loss ett signerat ex. Kanske det kan finnas någon överraskning eller så för gästerna (inget bestämt än). Förutom mig kommer det finnas många andra spännande författare där och föreläsare inom framförallt fantasy.

I sommar blir det Stempunk och Swecon. Här blir det Alvhilda och lite Alvhildainspirerade smycken som möter Steampunk med kärlek. Förutom att hälsa på mig kan ni se på resten av utbudet, se på de gamla fantastiska tågen och gå på en bal på kvällen.

Jag hoppas vi ses!

Kvinnliga förebilder i böcker och filmer

The Guardian Witness slängde ut frågan till alla män.

Men: show us the female characters you admire

Frågan är rätt så vanlig hos kvinnor även om även kvinnor rent spontant, om man inte pratar om just kvinnor, hänvisar till manliga förebilder. Det är väl just för att det största fokuset ligger på just manliga förebilder, hjältar och huvudroller. Det är därför intressant att de ställer frågan till just män.

Sidan hade fått 41 svar när jag läste och länkade. Några som la upp frågan på facebook fick ingen respons alls. Hur ser det ut? Vem är just din kvinnliga karaktär som du beundrar?

Idag soc-stress, i morgon vab-ro

Jag jobbar som sagt på ett socialkontor, med ekonomiskt bistånd. När man jobbar med ekonomiskt bistånd handlar det om människors yttersta skyddsnät. Ingen vill egentligen ha med en att göra, man måste fråga och rota där folk minst av allt vill och man ställer krav. Samtidigt är man det där sista halmstrået. Det är ofta akut, man måste oftast arbeta under ganska pressade former då många hushåll ska ha pengar samtidigt, gärna igår, och varje utbetalning kräver utredning. Om någon är borta måste alla andra dela på den personens jobb och då har man redan fullt på sitt eget bord.

I morse var dottern sjuk. Jag och maken såg på varandra och jag kände själv hur jag spärrade upp ögonen och utbrast: "Jag kan verkligen inte vara hemma. jag måste till jobbet idag"
Anledning - en sjuk och en på semester ger resultatet av två personer på kontoret. Blir jag borta innebär det en på jobbet och jag hade riktigt viktiga saker inbokade, som vanligt kan tilläggas.
Maken suckade och jag kunde se hur besvärad han såg ut. Varför? Därför att han i stort sett fått ta all vab. Därför sa jag kort att jag kan ta torsdag och fredag.

Dagen gick ut på att sopa rent för resten av veckan. Jag har handlagt som en iller, ringt tusen telefonsamtal och möblerat om i kalendern. Den heliga fikapausen fick bli en kopp te på rummet med headsetet på skallen. Men jag löste det, like a boss!

Bild lånad från Larry Jones Illustration

I morgon blir det vab. Lite te vid datorn och redigera andra delen av Alvhilda som ska vara klar innan månadsskiftet, nej då, ingen stress. Kanske pyssla lite med min sjuka dotter, Så jag får färdigt alla smycken som ska bli klara till releasen och sommaren. Kanske plocka och dona lite i huset för att förminska tvättberget, diskberget, dammråttsinvasionen och stävja alla sakers bytaplatslek.

Ja, det är skönt och bra att ha en lugnt och avkopplande fritid när man har ett så stressigt jobb.

Första intervjun

 
Idag efter jobbet gjorde jag en intervju hos Karlskogakuriren och Karlskoga tidning. Efter en lång tid med allergier och krångel i ansiktet sminkade jag mig rejält för första gången på ett halvår. Det var kul att se lite snygg ut för en gångs skull. Och ja, då måste man faktiskt göra den obligatoriska selfien på kontoret innan avfärd.  

Inför intervjun fixade jag till en Alvhildabok att visa upp.

Men hon har ju inte kommit från tryckeriet än säger väl någon då, och det är helt riktigt. Men jag gjorde en attrapp. Jag skrev ut omslaget på skrivaren och satte den runt en annan bok. Det fick bli en pocket för att pappret skulle kunna fylla ut, min äkta bok kommer ju vara större för det är ju en hårdpärmare. Och självklart tog jag en Nobelpristagare, man vill ju skaffa sig bra karma till boken.

Intervjun gick ganska snabbt. Jag blev ställd för fotografering och  medan fotografen knäppte kort efter kort blev jag utfrågad om bakgrunden, framtiden, planerna och vad jag sysslar med i kommunen. 

När jag kom hem passade jag på att ta lite fler fotografier, nu när jag ändå är så himla snygg och faktiskt har en bok att visa upp. Jag har haft så dåligt med bilder som jag känner att jag kan ha i representativa sammanhang, eftersom jag haft så mycket utslag och problem tidigare. Men nu tror jag allt jag kan ha en liten arsenal av fotografier att använda, eller vad tror ni?