Min skrivprocess

Inne på Anns kalender skall vi idag skriva om vår skrivprocess. Jag kan ärligt säga att det inte är en så mycket skrivprocess som det är en utvecklingsprocess, en skapande process.

Jag har, ända sedan jag varit liten, alltid levt med en karaktär i mitt huvud som berättat hela sin livs historia. Det har inte varit tråkiga historier utan spännande, omvälvande saker. Jag började göra serier om dem från början men de är borta nu. Jag hade inte ro i kroppen för att orka skriva hela deras historier, framförallt inte eftersom de är lite för på. Det är som att sitta i ett trångt utrymme med ett gäng högljudda desperata ungar som vill att jag ska höra just deras berättelse först. Alla i mun på varandra, jättesnabbt. Därför satte jag mig inte och skrev, de var lugnare när jag bara såg historierna i huvudet, när de rullades upp, platser, händelser, fascinerande tvister och viktiga lärdomar. Jag försökte berätta för folk och alla tyckte att berättelserna var bra, att jag borde skriva dem men det kom aldrig dit, som sagt.

Samtidigt skrev jag mycket. Jag har alltid älskat att skriva att formulera ord men jag skrev bara kortare övergripande noveller utifrån alla berättelser. Så mycket jag orkade.

Det var först när jag som trettioåring började studera på universitetet som jag lärde mig disciplinen. Jag lärde mig att sätta mig, rensa skallen, tvinga karaktärerna att tala en i sänder och skriva det dom sa. Många säger att inspiration är för amatörer. Jag förstår inte ens det uttrycket. Jag har aldrig satt mig vid datorn utan att ha något att skriva, däremot kräver det disciplin, disciplin att få "inspirationen" att lugna sig. När jag väl bestämde mig för att skriva en bok så sa jag till mig själv att inte välja en av de böcker som terroriserat mig under flera år, jag skulle börja med något lätt. En ytlig bok om en flicka som förvandlas till något annat, till skogsrået, en vampyrbok utan vampyrer. En bok med möjlig uppföljningspotential.

Jag skrev detta och lät det ligga. När jag tog upp det igen hade den förvandlats till en trilogi med tre olika vinklar där man får lära sig en större problematik än bara mänskligheten själv, där genus, känslor, mänsklighet och andlighet är i fokus i en enda stor röra. Just nu är jag i slutet av bokens skapelse och jag sitter vid datorn och känner en stor ambivalens då jag har svårt att hålla karaktärens disciplin. Det är så mycket som måste sägas nu och jag får krampaktigt hålla tillbaka varje gång.

Min skrivprocess innebär alltså:
disciplin -> fokus -> desperation -> ambivalens -> förhoppningsvis seger.