Den mest udda saken i mitt hem

Jag blev utmanad av Anneli att visa upp något udda i mitt hem. Eftersom jag själv är ett fan av udda och roliga saker och är gift med en mycket hängiven samlare så är mitt stora problem, att hitta en sak som är udda att visa upp. Kom på att jag kanske skulle starta ett tema, veckans udda pryl, så allt få sin plats i bloggen. MrsData påminde mig hur det gått med "Veckans örhänge" som rann ut i sanden. Skillnaden är nog att jag inte har lika många örhängen som prylar och dessutom kan örhängen lätt hamna under rubriken pryl eftersom rubriken är så mångsidig. Här kommer jag i alla fall presentera den udda prylen som hamnar under rubriken "utmaning" så får vi se om den blir den första av flera udda prylar.

När jag valde så kom jag fram till att jag ville välja en pryl som verkligen var min, något jag hade redan innan jag träffade maken och därför får stå för mig personligen. Här är han, prylen:

Max Bertil

Han är inköpt i London, troligen gjuten av en riktig för den är väldigt verklighetstrogen. Jag har alltid varit spökrädd och rädd för mörkret men Max Bertil har aldrig varit skrämmande för mig, konstigt nog. Jag köpte honom någon gång 95 tror jag, när jag var och hälsade på en kompis som bodde där och jobbade tillfälligt. Han har efter det fått stå som förebild för fler än en bild. Bror har gjort ett stilleben av honom och som nu finns på en tavla som (när vi fått större plats) skall hänga bakom honom en dag. Han fick även vara förebild för en Hamletpjäs jag varit med och satt upp. Han får stå för den mörka delen av vårt hushåll, men även den vackra (om ni frågar mig).

Han står så klart inte ensam utan vi har gjort som en liten installation runt honom, för att skapa den rätta stämningen. (vodkaflaskan har däremot inget med den installationen att göra, den råkade bara stå framme sedan must-testningen i går) Hatten på hans hjässa representerar min punkiga sida då den både får mig att tänka på Strebers och Thåström. Ljusen är inköpta långt senare just för ändamålet att skapa denna installation. Rosen är en ros jag fått av maken för många år sedan som är torkad och framför den är en rökelsehållare. Rökelse brändes flitigt innan jag fick barn. Under graviditeten blev jag illamående av alla starka dofter och det har suttit i. I går brände jag dock lite medan jag städade och nostalgin blev enorm, maken uttryckte "Oj, jag tror jag är i Bergsjön" Duken har jag fått av mormor.

Nu vill jag se Lusths, Valerinas och Zizzis udda saker.