En lycklig man
En slags undertryckt skräck hade fattat tag i familjen, i alla fall den vuxna delen av familjen och när jag talar om vuxen i det här sammanhanget så menar jag bara enkelt, de som är myndiga i hushållet.
Maken hade köpt en massa chai assam som jag vid något svagt ögonblick städat undan. Vi har långsamt sett hur burkarnas innehåll har börjat sinat utan att kunna finna den där stora påsen och tillslut bestämde vi att vi nog måste köpa nytt ändå. Vi har dragit på att åka och handla mer och igår bryggdes den absolut sista kannan chai assam i huset. I ren panik åkte maken för att handla mer men, hör och häpna, DET VAR SLUT PÅ AFFÄREN!
Vi våndades, vi led och vi grät panikens tårar och nu när klockan nått kvällschaitiden skulle maken göra annat te. Han skulle improvisera och blanda två andra chaiteer för att kanske, förhoppningsvis uppnå samma njutning som av chai assam.
Då fick maken ett infall och tittade på den mest ologiska platsen i köket, inne i det gamla kastrullskåpet, i den överblivna brödkorgen under några tomma matburkar och vad fann han?
Han fann det försvunna teet!
Kvällen är räddad, ni kan andas ut, vi kan andas ut. Jag kommer att överleva!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att uttrycker dina tankar, jag ska försöka ge feedback på dessa så snart jag kan.