fredag 11 juni 2010

Jag är den pinsamma föräldern.


Jag har ett problem, jag har riktigt svårt för att lära mig namn. Det är inte så att jag är ointresserad, inte lyssnar eller är dum, det sätter sig bara inte. Det kan göra att det är relativt pinsamt när man träffar många personer på en gång, när jag hört tre namn är det kört. Jag är den som alltid gör sämst ifrån mig när man gör namnlekar vid lärakännaperioder på skolor eller liknande.

När mina barn träffar nya kompisar så lägger jag ner en del krut på att lära mig deras namn så det inte blir för pinsamt när mina barn pratar om något barn och jag inte vet vem det är. Jag lägger alltså ner allt krut på att lära mig barnens namn och då faller andra saker lite i glömska, så som föräldrarnas namn, deras yrken, barnens syskons namn ålder och fritidsintressen. Jag kan mina barns kompisars namn, inte hela deras släkträds alltså. Det verkar det däremot som om alla andra föräldrar kan det.

Jag kan träffa en person som jag svagt kan känna igen men inte riktigt sätta på plats varpå den personen kan hälsa på mig med mitt namn, hon vet vad min man heter, vet att jag exat, kanske även exakt hur min jobbsituation ser ut, frågar hur det är med (om det är en förälder till kompis till sonen) dottern som hon också frågar om vid namn, ålder och vilket dagis hon går på. Själv står jag där och ler så där fånigt och försöker komma på vilket barn hon är mamma till.

I morgon är det kalas för sonen och jag har lagt brev på allas lådor med telefonnummer de kan ringa. Det är ju så lämpligt för när dom ringer så säger dom: "hej det *** mamma/pappa till *** han kommer/kommer inte" Tjing!!! Då är det fixat utan att det ska behöva bli för pinsamt I går var det avslutning på sonens skola och då är det en förälder som hugger tag i mig och säger: "Du bara så du vet, han kommer på kalaset i morgon!"

Det enklaste i detta läget skulle ju vara att fråga vem han var, men med tanke på att hon har full koll på mig och alla andra också har full koll på allt så skulle jag ju vid detta tillfälle utmåla mig själv som en idiot och det vågade jag ju inte, så jag bara log, nickade och sa "så bra, då noterar jag det". Jag tänkte att när jag tittar på listan kan jag köra med uteslutningsmetoden, men denna mamman var potentiell mamma till tre olika barn vilka alla inte hade svarat.

Jag fick därför fint sitta och vänta in alla andra svar, och verkligen hoppas på att alla skulle ge muntligt svar för att kunna bocka av och avgöra vem det var.

Hur gör andra föräldrar som kan lära sig så mycket om andra föräldrar och syskon? Har de ett exceptionellt bra minne, sitter de och lusläser någonstans för att få fram all denna information (var i så fall) och finns det fler som jag, som håller pinsamt tyst inför föräldragruppen för att slippa utmåla sig själv som en idioter. Snälla berätta det för mig i så fall så kan vi stödja varandra i vår pinsamma okunskap.

2 kommentarer:

  1. Jag har mycket lättare för ansikten än för namn. Jag känner igen människor jag gick på samma skola i i grundskolan, fastän det är x antal år sedan. Jag vet inte vad de heter, men jag vet att de gick i min skola. När jack är med behöver jag inte komma ihåg nånting. Han kan säga "Owens mamma" när hon kommer in och vips så säger jag (som att jag hela tiden vetat det) "ja, just det, där är owens mamma." Annorlunda namn har jag lätt att komma íhåg, eller stavningar. Som Magnuz med z. En liten sån detalj gör att jag kommer ihåg personens namn och utseende. Men är det ett vanligt namn brukar jag försöka komma på en berättelse; ex; "Matilda" = vilda matilda. Ja hon ser lite vild ut i håret. eller; "Bertil" = det var han som gasade på i bilden, och prins bertil tyckte ju om motorsport. Så kommer jag ihåg namn och utseende.

    SvaraRadera
  2. Vi är ganska lika där. Jag brukar också har lättare för att komma ihåg ansikten än namn, men det är just det där med att koppla ihop ansiktet med barnet plus namnet samt dessutom hela familjekonstellationen som på något sätt hänger med i de flesta fallen, i alla fall på sonens skola och dotterns dagis.

    Tycker att det är ett bra knep du tar upp, vilda matilda etc, dock upplevde jag Bertil var lite far fetched :D

    SvaraRadera

Tack för att uttrycker dina tankar, jag ska försöka ge feedback på dessa så snart jag kan.

Pernys drömkarl

Vad dricker Perny


"Te -fastän förlöjligat av okänsliga personer och råa sällar - kommer alltid att förbli de intellektuellas favoritdryck."
Thomas de Quincey (1795-1859)


"Vad som än händer dricker jag mitt te.
"Gustaf VI Adolf

"Drycken är som den skönaste dagg från himmelriket."
Lu Yu (800-talet)

"När man har te finner man sig tillrätta till och med under en gran."
Ryskt ordspråk

"Vägen till himlen går förbi en tekanna."
Ryskt ordspråk

"Gud vare tack för te! Vad skulle världen ta sig till utan te? Hur skulle den kunna existera? Jag är glad att jag inte föddes före teet."
Sydney Smit

Etiketter

familj (281) vikt (235) Författande (104) huslig (103) studier (101) övrigt (69) arbetsliv (59) bloggar (45) Skrivande (44) semester (41) mat (35) ytligt (31) norrland (28) musik (24) tillbakablickar (22) utmaning (22) fest (21) Böcker (20) Nagellack (20) foto (20) teknik (20) spekulationer (19) debatt (17) pryl (16) framtid (15) Overall (13) jul (13) jobb (12) tandläkare (9) te (7) frillesås (6) nanowrimo (6) film (5) laster (5) renovering (4) inredning (3) skapat (3) skylt (3) Analys (2) blogg100 (2) författartankar (2) genus (2) #Alvhilda #nordiskmytologi #mytologi #skogsrå (1) Alvhilda (1) fredagsvåld (1) novell (1) prestationsångest (1) smycken (1) vampyrer (1)

Blog Archive