Dagen

• Idag klockan åtta gick maken upp, jag låg och sov
• I dag vid niotiden var maken och slängde skräp på tippen, jag sov.
• Vid halv tio gjorde maken frukost och bredde smörgåsar, åt mig, jag sov.
• Vid tiotiden väckte maken mig med färdig frukost, jag vaknade.
• Från elvatiden i dag fram till sjutiden kånkade och släpade maken möbler åt en kompis. Jag satt och var trött, seg och gnällig i soffan i vårt vardagsrum.

Min man har varit produktiv och jag lat idag

Betyder det att han, just vid detta tillfälle, är mer värd än mig?

Intressant jämförelse

Jag har gått med i viktklubb, som ett första steg till en smalare framtid. Där inne har dom ett litet småroligt test där man kan se ungefär hur länge man måste egna sig åt en viss syssla för att förbränna något specifikt.

Då gjorde jag en liten smårolig jämförande studie och kom fram till följande:

att de som skapade detta test antingen har väldigt tråkig sex
eller bäddar sängen väldigt entusiastiskt

Att vara framgångsrik

Framgång definieras på så olika sätt och oftast genom sånt som är oss utom räckhåll, som om vi kämpar för att inte uppnå framgång.

Jag är lyckligt gift, jag har två underbara barn, jag har utbildat mig och klarat av de svårigheter som krävdes av mig och tagit examen trots att jag fick barn mitt under tentaperioderna utan att ta uppehåll.

Jag ska ner till min gamla barndomsby om några veckor, lite som att åka på en sån där klassåterträff eller liknande. Man vill ju gärna komma dit och vara framgångsrik.

Just för tillfället är jag arbetslös och jag har gått upp en massa kilon så jag ser inte ut som en fotomodell direkt (som om jag någonsin gjort det) samt att jag inte blivit publicerad än, va fasen, jag har ju inte ens skrivit böckerna och plötsligt hänger all framgång på just dessa tre faktorer.

En person som är smal och har gjort karriär skulle kanske känna sig oframgångsrik för att han/hon inte har hunnit bilda familj, vad vet jag. Men jag ska nog försöka känna framgång i de saker jag faktiskt har framgång i min underbara familj och min examen och att vara tillfälligt mellan jobb, va fasen, det är ju sommar och vikten, okej, jag är en livsnjutare so what!

God morgon

Jag har en romantisk make. Han väckte mig med färdigbredda smörgåsar och titta så fint han skurit gurkorna.

En smart lösning åt er med små barn och ny bil

Vi har ju köpt en ny bil. Maken införde ett totalförbud för dricka, godis och allt som kan bli kladdigt eller lukta illa. Det höll ända tills dottern kräktes i bilen. Lite svårt att sätta förbud för det, det var inte direkt något hon gjorde med flit.

Jag påpekade att det kan bli lite tråkigt och jobbigt när man åker långt, så som till Norrland, om man inte får äta något i bilen. Det kan vara bra att ha godis och dricka som muta för att få ungarna att hålla sig nöjda på en sådan lång resa. Maken höll med om att det kunde stämma och snart hade han funnit på en lösning.

Vi har rensat en del i huset och istället för att slänga en väldigt stor plastad frotté som vi använt till barnen när de var små, så använde han det i bilen:

Så här bra och tryggt blev sätet där bak,
nu kan ungarna kladda i stort sett hur mycket som helst
och det är bara att ta ut frottén och tvätta när det blivit för illa.

Dagen som försvann

Hur trötta är vi på en skala egentligen efter gårdagens bilkörning? Maken sa att han skulle gå och bada, efter en stund hittar jag honom i poolen i den positionen.

Barnarbetet är i full gång

Lön utbetalas i form av glass.

Tryggt som pampers

Lagom bensträckare

Himlabadet i sundsvall.

Hög lunch

Vi käkade lunch med fin utsikt. Sonen ville att vi skulle släcka solen så man skulle kunna se belysningen som hans farfar gjort sig skyldig till men vi fick sitta och fantisera fram den vackra ljusshowen istället.

Hej då skule

Jag kommer aldrig att glömma dig, jag lovar!

Nu vet jag...

...varför ingen åker skidor i juni, alla backarna har ju möglat.

Här står vi och frossar glass.

Jag tycker vi varit riktigt duktiga med tanke på att vi hade sju paket i tisdags. Men det ska vara slut inom fem minuter för då avgår bilen med destination hem!

Bullmamman bakar

Eller... Ja... Det här var så mycket utrymme hon fick av sin man när hon ville bjuda på hembakat.

Hur tänkte dom här

Man undrar vad det är för geni som kommer på att låta små barn leta efter vissa rosa saker på en i stort sett rosa sida. 6 eller 8? Try 68!

Kreativa pojkar

Vi åt på bk idag och med barnmenyerna fick man antingen en dinosaurie eller en annorlunda påklädningsdocka. Familjemedlemmarna av manligt kön verkar ha fastnat för den senare men har hittat nya innovativa material till dockan, här är tre exempel, gissa vad som används

Lördag i kaloriernas tecken

Det dricks läsk, äts godis kakor och glass. Till och med spelet går ut på att samla muffins. Maken är så trött att till och med hans spelpjäs ramlat ihop och somnat.

En härlig midsommarafton i härlig trollsk anda

I år var vi i Norrland och firade midsommar
och då var vi självklart ute vid våra fäbodar
där vi satt på en härlig sommaräng och intog grillad struts,
som sig bör enligt mångårig tradition.

Förutom traditionsenlig grillkost så förekom även många glada sånger
som sig bör och jag lärde även sällskapet en del, för dem,
nya som jag lärt mig i overallsvängen.

Senaste standard för en tvåhundraårig fäbovall har vi här,
detta utedass var det vi alla hade att tillgå när nöden så krävde.

Det förekom även roliga tävlingar och lekar.
Här står dottern och suktar över prisbordet
som de fint hade dukat ut framför en av fäbodarna.
Först ut var en poängpromenad där jag kände mig som en idiot
och maken som fisken i vattnet,
då de var riktiga sådana där ordkluringar
som han känner sig så hemma med, exempel:

GGG GGG GGG
eller
Minnet i skinnet
Nå, någon annan där ute som snabbt kan komma på det?

Andra tävlingen var kubb som vi spelade i lagen tjejerna mot killarna.
Första omgången vann killarna, andra omgången vann tjejerna
och tredje omgången höll killarna på att vinna men missade kungen
så de slog ut sig själva och överlät vinsten till oss tjejer.
Detta var ett allt för hårt slag mot många av männens egon,
bland annat min mans.
Han kan fortfarande inte tala om detta svåra
och om det nu tas upp så är det alltid, på något mystiskt sätt,
mitt fel att dom förlorade.

Jag vann ett gungande hjärta och en handduk
som kom väl till pass redan samma kväll.
Barnen vann förutom godis var sin tidning med medföljande leksak.
Sonen fick en raket man kunde skjuta iväg med väldig fart
som snart satt i en trädtopp.
Dottern fick ett bröllopsdiadem
som ni här ser henne springa runt med på de grönskande ängderna.

Vi hade fått med oss jordgubbar, svenska för bara 40 kronor,
och grädde som är ett måste på midsommarafton.
Detta lades tjusigt upp i små coca cola-plastglas och åts med sked.
Så fashionabelt.

Regnet kom också så vi skulle känna oss som hemma, så här på midsommarafton.

Som vanligt hade jag inte hunnit göra någon midsommarkrans
trots att jag hade höga ambitioner precis som ketchupmamman i den trakten.
Under kvällen kom jag dock på att jag hade en inbyggd krans i själva huvan på klänningen,
så jag hade blommor i håret trots allt.

Framåt elvatiden började älvorna dansa på ängarna...

...och myggen dansade i luften.
Man hade inte överlevt utan myggstift
det är en sak som är helt säker.

Detta hus är det vi övernattade.
Det är byggt på mitten av femtiotalet
och låg precis i anslutning till den äng
som vi grillade och sjöng på.
Den var väldigt mysig och inte alls så kall som vi trodde.
Däremot så hade myggorna fri väg in någonstans
för vi blev attackerade hela natten lång.
Under täcket där man var fri från mygg
var det hysteriskt svettigt och varmt
och tog man sig ur täcket kom alla myggen.

Så här såg det ut bakom huset vi sov i,
de gamla fäbodarna som är byggda i början av artonhundratalet,
de är alltså två hundra år gamla.
Dessa bilderna på fäbodarna är tagna vid midnatt på midsommarkvällen,
se om ni kan se några kärlekskranka andar som irrar omkring.

Huset rakt fram på den här bilden, huset med det nya taket,
är min man och hans syster delägare i.
Vi hade tyvärr ingen nyckel så vi kunde inte gå in.

Så här trångt och härligt sov vi på natten,
ungarna delade överslaf och jag och maken delade underslaf.
Vi kom alla i säng strax efter midnatt
och myggen såg till att makan gick upp redan vid fyra.










Så här såg ungarna ut när vi väckta dom
klockan halv tio på morgonen, ja, vi fick sovmorgon.

Idag blir en slö dag.

Midsommar på traditionellt sätt

Här sitter jag och inte känner en själ medan ungarna sätter sprätt på pengarna mina. Danslandslagen hoppar runt på scen, ungarna hoppar runt bredvid scen och jag hoppas att jag inte ser så outsider ut som jag känner mig.

Klockveteraner

Maken har en sån där gammal digitalklocka från forntiden som han letar reservdelar till inne på tradera. Nu har han hittat sig en klockkompis uppe i djupa skogarna av norrland. Dom funderar på att starta klubb.

Vissa kör soldatprovet, andra kör Skuleberget.

I går berättade jag om min dramatiske lille son som ville upp på Skuleberget. När vi kom dit i går var klockan redan över fem och myggen hade blivit hungriga så vi var inte så sugna på att ta oss upp. Däremot ville vi inte helt avskriva detta äventyr från vår lista så vi tog oss an utmaningen i dag istället. När vi väl kom dit tyckte jag att det såg lite väl brant och högt ut så jag frågade i informationen nedanför berget hur vägen upp var och fick beskedet att "pensionärer tar sig upp där utan problem..." Jag tror dock att man kan ha lite olika bilder av pensionärer och hennes och min var vid skild för jäklar vilken klättring, men det visste vi inte här när vi glada i hågen gick in i skogen vid foten av berget.

Vi hade det mysigt, pratade, skrattade och studerade en vettskrämd liten kopparorm som saknade svans som ringlade dig in i buskaget.

Efter att vi klättrat ett par femtio meter i den här terrängen började mina ben spruta av mjölksyra och jag ville ha något att dricka. Dessa stenbumblingar utbyttes snart till branta slingrande trappor av olika material och med ibland rejäla staket men ofta hängande kättingar som man lätt kunde ramla inunder och rutcha ner för det branta dödliga berget. Här hade jag alltså min femåring. Snart fick jag och maken byta plats för att inte dottern skulle få permanenta men från sin mammas hysteriska utbrott om hur farligt det faktiskt var att hoppa upp för trapport, klänga ut över kättingar eller välja den brantaste klippavsatsen för sitt klättrande.

Tillslut nådde vi i alla fall grottan...

Barnen lekte Ronja och Birk ett litet ögonblick men sonen kom fram till att detta absolut inte kunde vara varggrotten, för det var ju ingen grotta, som sagt.


Här står maken och blickar ut över nejderna som låg låååångt ner under oss. Hysteriskt långt ner under oss. Efter detta var vi tvungna att klättra ner för alla dessa otäcka trappor igen, en liten bit, tills vi kom till den avsats där man kunde välja om man skulle till toppen eller grottan. Jag sa att upp kände säkrare för då behövde man inte titta ner så mycket. Sonen sa uppmuntrande några gånger att "det är ju tur att vi inte är höjdrädda" men jag har kommit fram till att det är relativt. Jag är inte så rädd för höjden, mest för att se någon av mina barn falla från den.
Här är vi på toppen, där det fanns ett café där vi kunde fylla på våra reserver och blicka ut över vår väg. Sonen står här och pratar med sin syster om horisonten och hur vacker det är samt att detta var den underbara belöning vi fick för den ansträngning vi utfört. Nej, jag lovar, han var inte ironisk, han var poetisk.

Vi var här 286 meter över havet och högre blir det för varje år, då berget reser sig 8 mm för varje år som går.

När vi kommit upp såg vi att det fanns en linbana vilken sonen undrade varför inte tagit från början, vi också. Vi fick höra att den kom ner på andra sidan berget och jag frågade då hur långt man var tvungen att gå för att komma tillbaka till vår utgångspunkt, alltså, där bilen stod varpå de i kiosken sa att det var ungefär två kilometer. Två kilometer var ju inget så vi hoppade glatt i linbanan och åkte ner.

Två kilometer, my as!!! Det var en bit över halvmilen, och den fick vi promenera efter att vi bestigit ett grymmehögt berg! Jag kan säga att jag är stolt över ungarna, fy tusen vilken kämparanda, jag tror inte jag sett någon sådan på år och dar. Mot slutet gnällde sonen över att hans fötter grät men det var befogat! Skitduktiga ungar! Oj vad vi berömde dem och trots att klockan var mycket såg vi till att hinna till den exotiska strutsfarmen innan vi kom hem igen.

Barnen tyckte att det var jättespännande med de stora fåglarna och sonen berättade allt han visste om dom, att dom kan sparka ihjäl ett lejon med bara fötterna till exempel. Jag sa då att det var ju tur att vi inte var lejon då för då hade vi legat risigt till *hö hö hö*.

Vi vuxna var ju framförallt där i syftet att skaffa gott grillkött till midsommar men det var visst slut. De hade bara rökt kött och det ville vi ju inte ha, men, medan vi gick där och strosade hade de visst börjat rota igenom frysen, för de hittade några grytbitar vi fick köpa till våra midsommargrillspett. De gjorde till och med en god marinad som vi ska ha köttet i nu över natten.

Det tackade vi fåglarna så mycket för genom att de dom mat. Dom gjorde rejäla utfall mot våra mathållare som personalen sa att fegisarna fick använda, jag kan lätt gå under titeln feg för dom där huggen skulle inte jag vilja ha direkt på min hand inte.

Väl hemma avslutade jag och dottern den spännande dagen genom att titta på grannarnas häst som precis flyttat in i hagen.

I natt kommer jag sova som en gris, jag lovar!

Norrlänskt gym

Semesterproviant

Sju paket glass med mellan åtta och tolv glassar per paket. Vi ska vara här i sju dagar vilket gör att vi måste sätta i oss ett paket om dagen. Barnen lider verkligen!

Min dramatiska lilla son

Han tjurade och vägrade att äta kakor och dricka läsk för att vi inte klättrade upp på det här berget. Det var en liten stund som jag var sonlös också, men det har gått över nu så familjen har fortfarande två barn. Jag hann med en halv kopp te vid bergets fot innan du blodtörstiga små bestarna blev för outhärdliga. Nu hem för några fler koppar över ett trevligt sällskapsspel.

Svindlande höjder

Här tar vi hissen ner från backhoppningsberget mitt i övik. Sonen var orolig för att hissen skulle gå sönder och falla medan dottern mest var orolig för att jag skulle tappa kameran. Båda var åtminstone rörande överens om att det var skithögt. Liseberg släng dig i väggen!