Jag var visst trött

I går var jag på samtal utifrån de stress-symtom jag upplevt. I en och en halv timme satt vi i stort sett och pratade om min situation och hon sa väl saker som jag redan visste mer eller mindre. Det både gav mig något samtidigt som det kändes onödigt, svårt att säga vad det var. Jag tror att jag kände som jag alltid gör när någon professionell ska lyssna på mig vilket gör att jag kan förstå mina egna klienter, angående det här med att prata med en främmande person.

Jag försökte väl berätta min situation och jag försökte få fram vilka symtom jag hade känt och så. Jag påpekade under samtalet att allt kändes förvirrat och att det inte riktigt var i ordning. Sen började hon beskriva en person som brukar få stress-symtom, såna som går in i väggen och jag kände mycket väl igen mig.

En arbetskamrat hade varnat mig för att man kan bli väldigt trött efter ett sådant samtal men jag kände mig pigg och kry, inga problem, det var ju bara ord, i en och en halv timme. Vi åkte till polisen, vi fixade pass till barnen, vi åkte till en affär, jag sprang in och handlade, vi åkte hem och lagade en väldigt god middag bestående av lammstekar, potatisgratäng och uppstekta rotgrönsaker. Sen satte i vi oss en liten stund i soffan då jag kände att, nej, jag var inte helt okej.

Magen bröt i hop och jag fick springa och sen kände jag hur jag började skaka och darra, illamående, en känsla av hysteri och kollaps. Jag fick gå till sängen, närapå hukad. Jag sa till min man att jag var tvungen att lägga mig en stund. Jag kurade in mig under täcket och tänkte att jag skulle läsa lite i en bok. Tio minuter senare sov jag.

Klockan var då före sju.

Jag vaknade till några gånger under själva läggningen av barnen, inte att maken väckte mig utan jag vaknade utav det oväsen som barnen förde. Jag minns hur irriterad jag blev på dem och att jag ropade åt dem att vara tystare. Jag liksom skakade av frustration, irritation och det kändes som om jag bara ville försvinna. Sen somnade jag om igen. Jag vaknade till en gång till och tittade då på klockan och såg att den var läggdagstid för mig. Då förstod jag att jag inte skulle gå upp mer under kvällen och krängde av mig kläderna och la mig tillrätta och somnade om.

Klockan ringde sex.

Alla som tror att jag hoppade upp pigg som en lärka och utsövd efter nära tolv timmars sömn hoppar upp och ner tre gånger och låter som en åsna.

Klockan var allt för nära sju när jag väl tvingade mig ur bingen och jag var sååå trött.

Någon sa på jobbet "jaha, men då behövde du nog sova då"
No shit?!