söndag 5 juli 2009

Vem är jag?

Jag har en rätt så tydlig bild av mig själv och det har även de kompisar som är mig nära. Jag och de kompisarna blir alltid lite förvånade över när jag blir en helt annan eller blir behandlad utifrån ett helt annat perspektiv.
Jag är:
  • framåt
  • skämtsam
  • lättsam
  • kreativ
  • bohemisk
  • skinnig på näsan
Men när jag börjar jobba på en ny arbetsplats så blir det lätt att jag inte kastar fram hela mig på en gång utan att jag håller mig mer i bakgrunden för att liksom hitta min plats i gruppen. Det är här felet uppstår.
Bilden som uppstår av mig (uppenbarligen):
  • blyg
  • tyst
  • tråkig
  • grå
  • en i mängden
  • ointressant
Varför jag drar den slutsatsen är för att jag på arbetsplatsen (när det kommer till fikaraster) blir överkörd nästan hela tiden. Om vi sitter och pratar och jag börjar säga något så lyssnar ingen utan någon annan kan gärna börja prata helt utan att ta notis till mig, efter att jag har hunnit säga över en hel mening, och ingen reagerar. Jag kan säga något skämtsamt och ingen reagerar men strax därefter så säger någon annan samma sak och alla skrattar.

Det är inte första gången detta händer mig utan det har hänt förut och man blir lätt som man blir behandlad så jag har börjat bli tyst, tråkig, grå, en i mängde och ointressant och det mår jag riktigt dåligt av.

I dag har jag färgat håret, vi får se om det kan ge mig lite mer spunk inför veckan som kommer, för jag börjar bli riktigt trött på mig själv nu. Min kompis Siri kände inte igen mig i beskrivningen alls, eller hur folk skulle behandla mig, det är i alla fall upplyftande.

4 kommentarer:

  1. Jag tror inte att det är så du uppfattas alls. Men är man bara lite osäker skriver man ju lätt till sig hur många dåliga egenskaper som helst. jag gör det i alla fall också.
    Du är väl ny på ditt jobb dessutom?
    Ge det lite tid bara så kommer dom märka hur cool du är! :)

    SvaraRadera
  2. :(

    Trist att det känns så. Jag kan känna igen mig i det du beskriver, det har hänt många gånger att man sitter på fikarasten och pratar i grupp, och så skall jag flika in någonting när de andra tystnar, och så börjar någon annan prata mitt i min mening utan att någon verkar märka det. Man blir ju riktigt förvirrad och tycker att någon borde märka att man har sagt någonting och åtminstone titta på en, men icke. Detta leder ju till att man bara kommer av sig och tystnar halvvägs. Ännu värre är det när man bestämmer sig för att fortsätta prata, i hopp om att de andra inser att man faktiskt säger någonting, och man ändå bara sitter och pratar med sig själv. Hallå - pratar jag för tyst, eller vad handlar det om?

    För min del kan detta kännas rätt jobbigt, eftersom ostrukturerat snack i grupp är en grej jag har svårt för på grund av min hörselskada. Att sitta och hänga med när åtta personer sitter och babblar loss och pratar i mun på varandra är skitsvårt, så då kan jag känna mig jäkligt nöjd med mig själv när jag väl lyckas flika in något. Snacka om antiklimax när man inte ens blir hörd!

    Jag tycker att jag har en god och trevlig relation med (de flesta av) mina nuvarande arbetskamrater, så det gör det ju ännu mer irriterande. Jag hoppas att det blir bättre när man har kommit in mer i gruppen.

    När jag pratar med mina arbetskollegor en och en är det dock inget problem, utan då kan jag vara sådär pratig och framåt som jag brukar vara, och de lyssnar och verkar tycka att jag är trevlig och rolig att prata med. Jag antar att det är samma för dig?

    Vi får hoppas att hårfärgningen ger dig ett litet avstamp för att bli den högljudda, ständigt närvarande och pratiga Perny we all know and love! :)

    SvaraRadera
  3. Linnea: Jag vill inte påpeka att jag tror att någon tycker ett dugg illa om mig, det är mest bara det här med bilden av mig som inte stämmer med mig, jag vill inte påstå att det är dåliga egenskaper, det är bara inte jag.

    Downer: verkar som om vi upplever exakt samma sak, förutom hörselskadan då vill säga :) Kanske men ska prata högre och om någon börjar prata mitt i ens mening kanske man bara ska köra på fast höja rösten en aning ;) något att suga på en aning :D

    SvaraRadera
  4. Hoppas att de alldeles snart märker din färgstarka personlighet, och humor som får även den mest ledsna att skratta. Underbar, snäll, kvick, glad, och ställer upp, så ser jag dig. Och om de på ditt jobb inte upptäcker det snart är det de som förlorar på det!
    Kramar cissi!

    SvaraRadera

Tack för att uttrycker dina tankar, jag ska försöka ge feedback på dessa så snart jag kan.

Pernys drömkarl

Vad dricker Perny


"Te -fastän förlöjligat av okänsliga personer och råa sällar - kommer alltid att förbli de intellektuellas favoritdryck."
Thomas de Quincey (1795-1859)


"Vad som än händer dricker jag mitt te.
"Gustaf VI Adolf

"Drycken är som den skönaste dagg från himmelriket."
Lu Yu (800-talet)

"När man har te finner man sig tillrätta till och med under en gran."
Ryskt ordspråk

"Vägen till himlen går förbi en tekanna."
Ryskt ordspråk

"Gud vare tack för te! Vad skulle världen ta sig till utan te? Hur skulle den kunna existera? Jag är glad att jag inte föddes före teet."
Sydney Smit

Etiketter

familj (281) vikt (235) Författande (104) huslig (103) studier (101) övrigt (69) arbetsliv (59) bloggar (45) Skrivande (44) semester (41) mat (35) ytligt (31) norrland (28) musik (24) tillbakablickar (22) utmaning (22) fest (21) Böcker (20) Nagellack (20) foto (20) teknik (20) spekulationer (19) debatt (17) pryl (16) framtid (15) Overall (13) jul (13) jobb (12) tandläkare (9) te (7) frillesås (6) nanowrimo (6) film (5) laster (5) renovering (4) inredning (3) skapat (3) skylt (3) Analys (2) blogg100 (2) författartankar (2) genus (2) #Alvhilda #nordiskmytologi #mytologi #skogsrå (1) Alvhilda (1) fredagsvåld (1) novell (1) prestationsångest (1) smycken (1) vampyrer (1)

Blog Archive