Dag ett den trettionde juni

Vi hade kommit fram sent på kvällen på söndagen, kring elva. Sedan tog det en liten stund att packa in alla våra grejer, hitta vart vi skulle sova och få något i våra hungrande små magar.

På kvällen, efter att barnen gått och lagt sig tog jag en cigarett. Jag hade velat ta den till en öl men det fanns bara öl som gått ut 98 nere i källaren. Maken försäkrade mig om att dom fortfarande var drickbara och helt ok eftersom det var starköl vi pratade om. Jag är lite kinkig så jag vågade inte dricka upp. Jag smakade lite och tyckte att ölen hade en mysko bismak, så det fick bli te istället. Jag satt ute på Norrlandsverandan och drack mitt te och rökte min cigarett. Den var inte god, vid just detta tillfälle. Det pep i luftrören och det kändes tungt och jobbigt. Det var en sådan där cigarett som liksom inte brukar rökas upp utan fimpas efter halva för att återtas nästa morgon.

Men jag skulle inte återta någon cigarett nästa morgon.

När jag vaknade så var det första som kom in i hjärnan ”jag vill ha en cigarett” Det brukar inte vara det första jag tänker på, men min hjärna visste ju precis vad jag hade för slug baktanke med den här veckan vilket gjorde att den blev en aning on edge!

Jag använde hela dagen åt projekt. Projekt, projekt, projekt, projekt. Barnens rum skulle ju iordningställas. Här är lite före-bilder.

rummet var en avlastningsyta för saker. Det fanns en bäddsoffa i ena änden som vi stuvade ner barnen i första natten.

-Vi åkte in till den stora staden Örnsköldsvik för att handla lite smågrejer. Örnsköldsvik är inte en stor stad, alls. Jag hade lust att slå på folk i min väg, jag kom med spydiga kommenterar till folk, men ibland tänkte jag bara på kommentarerna och blev tillfredställd utav det istället. Barnen visste precis hur man skulle bete sig när mamma precis slutar röka. Dom gnällde precis hela tiden över saker, dom skrek, hade vredesutbrott och tjatade på saker. Jag gick mest och irriterade mig på andra, men maken som inte slutar röka, han fick fullständig krupp på barnen och skällde på dom upprepade gånger.

På vägen tillbaka till Mellansel kommenterade han att han själv inte visat så bra tålamod i jämförelse med mig då jag till och med hade dispens att vara opedagogisk och dålig mamma.

Till barnens rum blev det mest tyger och detta är vad jag gjorde med dessa:

Jag började med att tömma rummet på saker och flytta över underdelen av bäddsoffan till andra sidan rummet

Fönstret, maken valde tyget till gardinerna själv.

Sonens sida, han valde tyget till väggen själv.

Dotterns sida, hon valde tyget till väggen själv.