En dag att radera ur minnet

Idag hann dieten i kapp mig. Fy fan, rent ut sagt, vad jag har mått dåligt idag. Det har känts som om jag varit på en riktigt blöt och hård fest i går (undrar om jag hade kul). Huvudvärk, illamående och total orkeslöshet har präglat min dag. Jag var på kontoret på förmiddagen och satt och gjorde de sista rättnigarna på mitt arbete (är skeptisk till att det blev helt perfekt då min hjärna inte är så där superskarp som den brukar vara *harkel*) Hungern som tidigare inte varit så farlig rev och slet i mig värre än förväntat (och den gör det fortfarande)

Efter min chokladsoppslunch så gick jag hem för att köra mitt sista skrivtid hemmavid. Den tiden skulle gå att läsa andras arbete (fast egentligen gick den åt till att sova). Det var knappt att jag kunde somna då huvudvärken pulserade i huvudet på mig och det svaga ljuset som sken in genom gardinerna var som strålkastare. Men jag lyckades tillslut och jag vet att jag drömde riktigt feberaktiga drömmar.

När klockan ringde kände jag mig mer död än levande. Jag skulle då glatt gå och hämta mina barn från omsorgen. Om jag inte varit helt död så var det en perfekt dag att gå till en park med picknick och se barnen roa sig i vårsolen, men nej. Det blev pizza och film för barnen och massor av sånt där fjäskgoa saker så dom håller sig glada och lugna så mamma får tycka synd om sig själv i lugn och ro.

Men det förstår försåss inte barnen, dom är ju bara glada... utom lilltjejen som har somnat utan att ens smaka på pizzan...