Stackars barn

Hemma när våra ungar försöker gå från bordet innan dom ätit klart eller gör saker som inte är anpassat för ätning brukar jag ta till: "brukar du göra så på dagis också?" och jag vet att många gånger brukar fröknar på dagis ta till samma sak "brukar ni göra så hemma också?" eller "brukar mamma och pappa göra så?".

Det är här jag tror mina barn kan få problem. Förutom det att dom har samma smaksinne som jag och maken, alltså tycka om fiskbullar, blodpudding och en massa annat som är införstått bland barn att "det tycker vi inte om" så skulle min man sticka ut en aning på nobellmiddagen. Det går inte att säga till mina barn "lek inte med maten, har du någonsin sett dina föräldrar göra så?" eftersom detta är vanligt förekommande i vår familj. När vi äter mat så kan den prata, vi ser ansikten i allt och detta ansikte får liv och personlighet och kan säga saker som "hej, ska du äta mig, oj oj oj, aaaaj aaaaaaaaaj" Någon som vi fortfarande saknar är en chupa shups-klubba i vanilj-cola som hade ett ansikte. Denna höll oss sällskap under en bilresa till Göteborg för många år sedan och den pratade hela tiden. Det jag upplevde som mest faschinerande var, att den även pratade inuti makens mun, dovare som sig bör, men ändå, den pratade. Min man borde bli dockteaterskådeseplare, vad man nu kallar sådana. Puppetmaster.

Många gånger proppar maken in alldeles för mycket i munnen samtidigt och gör på samma gång "Holmer-ljud". Han kom för ett tag sedan på hur man gör för att kunna äta en pannkaka i en enda tugga och idag när vi åt pannkakor så såg jag att det var på gång igen. Jag hade då för inte så länge sedan sagt att han skulle sluta äta så inför barnen eftersom det skulle resultera i problem för dom på offentliga matsessioner, typ i skolmatsalar. Idag såg jag att han började vika ihop pannkakan på det där "ta hela i en tugga" och precis när jag ska säga ifrån att "Nej, inte så!" så ser jag att han lyfter tallriken och tar den till munnen och börjar, utan hjälp från händer eller bestick, dra till sig pannkakspaketet med framtänderna.

Som sagt var, stackars ungar, snacka om dubbla budskap!

Men vi har väldigt kul när vi äter.