Lek och buslandet

I går ville jag göra inlägg här, men då verkade det som om google strejkade istället, så det var inte mitt fel... faktiskt *lägger armarna i kors och gör en barnsligt sur min med plutande läppar*

Det här helgen är som sagt ganska fulltecknad med roliga saker. Jag och Kattis var på stan och handlade tuttekassar, jag fick tag på fyra stycken varav två är heltäckande sportbehå och en är en riktigt urringad så jag kan bli riktigt farlig på krogen. Vi blev sedan hämtade av maken inne på stan och så bar det iväg till lek och buslandet.

Redan när vi parkerade så fick vi kalla fötter. Det var massor av bilar och folk som gick in och ut ur dörrarna i flock. Det gick inte att vända där för nu var barnen helt exalterade i baksätet och var helt inställda på att vi skulle in där. Vi gick in i trängseln och hängde in kläderna, tog av skorna och gick in i leklandet. Det var gigantiskt! Det svalde alla människorna så bra att det inte kändes trångt mer än att alla bilarna på trampbilbanan var upptagna, men barnen var inte ledsna för det.

Jag punktmarkerade dottern och fick uppbackning av Kattis, för hon, dottern alltså, är som en duracellkanin.

Inne i lek och buslandet är det gigantiska mjuka klättertorn med olika hinder som man ska ta sig förbi. Där sprang min dotter in och jag kan säga så här, två timmar där inne med min treåring gav nog bättre träning än det mesta gympapass jag varit med om. Det var två timmar i snabb takt med krypa igenom trånga saker i uppförbacke, krypna genom trånga saker i nerförbacke, kliva över laker, huka under saker, krypa igenom rör, klättra i nät och hela tiden ha en hand hjälpande för treåringen.

Tre skräcktillfällen inträffade. Ett tillfälle var när jag råkade ta ögonen från dottern två sekunder och hon försvann. Jag fick panik och sprang runt och ropade efter henne och såg framför mig hur hon klättrade upp själv och ramlade ner för den branta rutschkanan. Till slut hörde jag en lite äldre tjej ropa till och förvåning och när jag kikade in i virrvarret av klättergrejer så såg jag hur dottern stod precis vid utgången av en rutschkana där en tjej kom som utskjuten ur en kanon, rakt på dottern. Men dottern verkade bry sig föga och sprang vidare, men jag fick tag på henne.

Andra tillfället var när dotter fick för sig att spring ut i körbanan för trampbilarna, som körde rätt snabbt. Sonen sprang efter för att få tag på henne och blev då påkörd av en trampbil och dottern fortsatte irra som ett rådjur på en landsväg. Vi fick ta på henne och fick tröstat sonen som det gick ganska bra med ändå.

Tredje gången var när dottern ville leka i bollhavet och hoppade in precis innanför ingången och gömde sig under bollarna och andra barn kom invällande genom den lilla öppningen utan att se att det låg någon under bollarna. Men jag lyckades komma emellan och få ut henne. Hon ger mig motion och gråa hår.

Efteråt så åt vi på McDonalds och sen åkte vi hem och myste hela kvällen. Det var jättekul på lek och buslandet och barnen hade roligt och somnade gott på kvällen. Ingen kom till skada där, fast jag var väldigt orolig för att dom skulle göra det då det fanns många farliga ställen där de skulle kunna ramla ner vid trängsel. När vi kommit hem hoppade min son från liten minipall som han fått när han var liten, och landade på tårna. Vi hade planerat att bowla idag, men sonen får nog åka till akuten, för han kan inte stå på sin fot. Känns dock lite fånigt att han gör sig illa när vi kommer hem, efter att ha klarat sig så bra genom hela lek och buslandet.