To be or not to be...vuxen

I torsdags var jag på ett nyöppnat hem för ensamkomna flyktingbarn. Jätteintressant och trevligt.

Efteråt så skyndade jag förbi kontoret för att stänga av datorn och hämta lite saker jag behövde ha med mig hem. På väg ner träffade jag på en kvinna som kom ifrån det öppna huset jag var på alldeles innan (det nyöppnade hemmet för ensamkomna flyktingbarn alltså). Hon jobbade administrativt, lite chefsaktigt där borta så jag passade på att fråga lite lätt (eftersom jag snart kommer vara aktuell på arbetsmarknaden) vad dom såg som meriterande om man skulle söka ett jobb där. Hon tittar då menande på mig och säger
"ja, först ska man ju vara vuxen"
Jag blev lite paff först och utbrast
"Ja jag är ju trettiotre år så jag hoppas att jag räknas som vuxen!!"
Jaha, då ansåg hon att det var ju svårt att se när man kommit upp en bit i åldern som hon hade. Sen fortsätter hon, med samma menande blick mot mig:
"sen ska man ha kommit en bit i livet också"
Jag som redan kände mig lite kränkt fick inte bättre inre upplevelser utav detta utan fortsatte i min redan insatta försvarsställning
"Ja jag är ju gift har två barn och har jobbat med ungdomar under en stor del av mitt vuxna liv, eller är det som socionom som jag ska ha kommit en bit?"
Ja nä det var det ju inte för alla som arbetar där är inte socionomer.

Det slutade med att hon sa att jag visst var kvalificerad att söka jobb där och det kändes så himla fel. Jag var inte ute efter att egentligen ha någon blessing från henne att jag dög, jag var uppriktigt bara intresserad av vad dom var intresserade av i en sökande. Men med dessa påhopp som det kändes som det blev så hamnade jag i försvarsställning och krävde nästan, utan att det egentligen var min mening, att hon skulle se mig som en vuxen varelse.

Saken är den att jag hade klackade skor, kritstreckrandiga byxor och en batistinijacka på mig, samt en lurvig hatt som är inköpt i en tantaffär. Detta innebär att det inte heller är kläderna som gör det. Jag kan inte klä mig för att se äldre ut, det är jag, personligen, som ger ett omoget intryck!

Jag är inte vuxen, i vissas ögon.